Genrepedagogik – en trend inom flerspråkighetsforskning

Foto: Image courtesy of Imagerymajestic at FreeDigitalPhotos.net

Elever med svenska som andraspråk kan ibland tala svenska flytande utan att för den skull ha en djupare förståelse av texter som de läser eller kunna skriva texter som stämmer överens med nivån på talet. Vissa undersökningar menar att det tar 5-7 år av skolgång för elever med att annat modersmål att kunna ta till sig det nya språket. Genrepedagogiken går ut på att ge eleven goda kunskaper i läsförståelse och skrivande, som på sikt också leder till ett mer avancerat och akademiskt talspråk. I Magasinet SMUL har vi tidigare talat om ”köksbordssvenskan” som ett uttryck för den vardagssvenska som våra barn talar i hemmet med föräldern. Utan formell svenskundervisning får barnen sällan ta del av det akademiska språk som leder till en mer nyanserad och abstrakt förståelse och användande av svenskan, och som genrepedagogiken fokuserar på. Lena Normén-Younger beskriver här en typ av pedagogik som används i svenska som andraspråk men som också skulle ha stora fördelar som verktyg i den kompletterande svenskan. Läs mer om hur pedagogiken fungerar i praktiken i artikeln nedan!

Har du funderat över de fyra ”simsätten” för ditt barns svenska, dvs. tala, förstå, läsa och skriva? Ligger de nära varandra i nivå? Är något eller några sätt starkare eller svagare? Berätta gärna nedan eller i SMUL:s slutna diskussionsforum på Facebook.

Dela gärna artikeln!

https://issuu.com/magasinetsmul/docs/magasinet_smul_nr5/42

Om Lena norm-Younger
Skapare av intressegruppen "Svenska som modersmål utomlands" (SMUL) och ansvarig utgivare för Magasinet SMUL.

Lämna en kommentar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.

*